Klockan var 05:45 då jag blev väckt av krypet. Jag vaknade på helt fel sida och kände att det verkligen var pest att gå upp redan då. Maken som redan gått upp en stund tidigare hade gjort en flaska med mjölk. Jag bara slet åt mig flaskan och satte mig i soffan för att ge krypet frukost. Trollet (femåringen) vaknade alldeles för tidigt och var bokstavligen skitsur då hon satte sig bredvid mig i soffan. Jag vinkade avundsjukt av maken då han åkte till jobbet och lämnade mig kvar hemma bland bajsblöjor och femårstrots. Efter matning, påklädning, omklädning efter kräkning, tjafs och stress kom vi äntligen iväg till dagis tjugo minuter för sent. Med andra ord en lagom rolig start på en tisdag.
Sedan sprang jag på en bekant smått stressad småbarnspappa på dagisparkeringen. Vi pratade lite om ditt och datt när han berättade om hur de skulle spendera påsken. Man slutar aldrig förvånas...
I den aktuella familjen ska både mamman och pappan vara lediga veckan efter påsk. De ska använda den lediga tiden till att jobba i trädgården och bygga en altan medan båda barnen ska vara på dagis. Vad i hela helv...!?!?!
Varför gör man så? Får man överhuvudtaget göra så? Jag reagerade med att fråga "Men skojar du eller?" då blir pappan förnärmad och säger att det är det enda sättet att få någonting gjort hemma. Herre Gud! Jag trodde faktiskt att det finns nåon sorts regel som säger att om man själv är hemma får man inte ha barnen på dagis och finns det ingen sådan regel så borde väl förnuftet tala om att det är en självklarhet att barnen är hemma om föräldrarna är det. Men vad vet jag? De här människorna visste kanske inte då de skaffade barn att det innebär lite omställning och kräver en aning ansträngning. Jag begriper bara inte hur man har mage och hjärta att göra så mot sina barn. Själv skulle jag ha extremt dåligt samvete. Nåja, alla på sitt sätt och de kan kanske trösta sitt samvete med att deras barn säkert tycker att det är roligare på dagis än hemma. Men jag som redan hade nerverna på helspänn fick verkligen bita mig i tungan för att inte låta honom veta exakt vad jag tyckte.
På promenaden hem från dagis sken solen och fåglarna kvittrade...tom kvittrandet gick mig på nerverna. Måste vara PMS. När jag kom hem tittade jag på klockan och tyckte at det var skönt att jag hade en hel timme på mig innan jag skulle på en föreläsning om baruppfostran. Naturligtvis tittade jag på fel klocka (den enda som fortfarande går på vintertid) och insåg först lite senare att jag i själva verket var sen...HELLO MURPHY! Det är din lag som gäller i vårt hem! Det bar iväg med en väldig fart hemifrån igen.
Svettig och sönderstressad dundrade jag in på föreläsningen var jag möttes av ett enormt lugn, det doftade kaffe och krypet hade somnat i bilbarnstolen. Jösses, vad fort två timmar går när man har roligt. Och vilken bra föreläsning det var! Jag fick en riktig kick och kände mig som värsta supermorsan då jag gick därifrån. Jag bestämde mig för at vända dagen till det positiva, hämtade sushi till lunch, sket i tvätthögen och såg på meningslös TV medan krypet låg och sprattlade i babygymmet.
Nu ska vi hämta trollet från dagis och sedan blir det favoritgöra! Jag ska jag omorganisera mina skor i garderoben. Nu åker vår och sommarskorna fram och vinterskorna ska in i sina lådor längst in. Gravidfötterna är borta och jag får på mig mina skor igen. Thank God!
Tjohoo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar