Det är 14 år sedan världsturnén med Up With People och igår fick jag möjligheten att se en show här i Stockholm tillsammans med Hilda. Hon sken upp då hon redan i början kände igen en del av musiken och sjöng högt med till "Up, Up With People".
Vilka minnen showen väckte hos mig. Jag önskar att alla ungdomar fick samma möjlighet som jag fick att resa världen runt tillsammans med 120 andra från ca 20 olika länder, som voluntärer och artister. Att få uppleva olika kulturer på ett genuint sätt, mötas av oändligt många människoöden och ge en konkret hjälpande hand där det verkligen behövs, det får en att växa. Man växer fort och blir en människa man annars aldrig skulle ha blivit.
Under mina två år med Up With People reste jag inte bara till världens alla hörn utan jag hann med så mycket mer. Jag bodde hos ca 80 olika värdfamiljer som öppnade sina hem och sina kylskåp åt mig, jag delade glädje och sorg med dem, åt de mest märkliga saker, sov på så konstiga ställen att ni inte skulle tro om jag berättade, jag satt vid en 12-årig flickas dödsbädd, jag var med och byggde hus åt fattiga, delade ut mat åt hungriga, lekte med och tröstade barn trots att jag inte kunde språket, dansade och sjöng för tusen och åter tusentals människor, satt hundratals timmar i buss och flygplan, lärde mig uppskatta en varm dusch och rena kläder, körde över värdfamiljens katt, ramlade av scen och bröt 4 revben, skapade vänner för livet från alla världens hörn, träffade storheter, företagsledare och kändisar, längtade efter mamma och så mycket, mycket mer att jag nästan borde skriva en bok.
Igår på Göta Lejon blev jag väldigt rörd och kände mig ganska gammal då jag såg energin, entusiasmen och glädjen hos ungdomarna på scenen. Trots allt var det härligt att se och det var roligt att träffa andra i publiken som jag reste med då för fjorton år sedan.
Hilda satt och höll för öronen ibland då ljudet var så högt. Det var min miss, jag borde ha haft med hörselskydd åt henne (dåligt, dåligt samvete...), showen började först 19.30 och precis innan slutet vid kl 22 somnade Hilda i mitt knä och vaknade först till sista sången när publiken reste sig upp och jublade. Då frågade hon mig "mamma, hur känns det när alla klappar och visslar när man bugar?". I ärlighetens namn berättade jag för henne att det är den underbaraste känslan och att man blir pirrig och varm i hela kroppen. Det var bland annat därför jag en gång i tiden började undervisa i scenkonst för jag på fullaste allvar tror att det inte finns ett bättre sätt för barn att känna sig sedda, få bra självkänsla och självförtroende och uppleva känsla av att lyckas. Det var någonting jag kunde dela med mig av. Men allt har sin tid och jag lämnade både scenen och undervisningen bakom mig för fem år sedan då Hilda föddes. Sista gången på scen var jag gravid i vecka 23 och då gick det lite sådär och då bestämde jag mig för att lämna scenkonsten bakom mig. Det var dags för någonting annat. Måste dock erkänna att ett litet sug för scenen infann sig igår :).
torsdag 19 april 2012
söndag 15 april 2012
Gamlingar, tänder och trädgårdar
Gamligar
Lägger en underbar helg bakom mig och ser fram emot en skön tillbaka-till-rutinerna-vecka. I helgen har vi firat min fina pappa som fyller 60 år idag. Min pappa är en lite tystlåten men ambitiös och klok man som aldrig har lärt sig säga nej till sin dotter. Jag har mer eller mindre fått allt jag velat bara jag har frågat pappa. När jag var liten och mamma sa nej till någonting, då frågade man pappa :). Dessvärre verkar detta vara en förmåga hos flickorna i vår släkt då dottern nu utövar exakt samma på sin pappa och har hittills aldrig fått ett nej...får se hur det här slutar.
Mamma och pappa kom hit i fredags med min farbror John och hans fru. Då fick trollfar och jag möjligheten att gå på date (den första utan barn sedan krypet föddes). Vi åt en suverän middag på Ulla Winblad och sedan knallade vi upp till cirkus och såg Robert Gustavssons 25 års revy som var bra men inte jättebra. I taxin hem på natten konstaterade vi att vi borde gå ut oftare tillsammans. Vi försöker i normala fall göra någonting en gång/månad men då de potentiella barnvakterna bor en bra bit ifrån så blir det lite meckigt ibland. Som tur är så kommer världens bästa barnvakt, min egen mamma ofta på besök. Vi lovade i alla fall bättra oss och gå ut oftare tillsammans.
Trädgårdar
I helgen har vi ätit gott, gått på museum, umgåtts och så har vi ju besökt trädgårdsmässan. Ååååh, vad man blir sugen på en jättetomt när man besöker trädgårdsmässan. Jag blev så inspirerad. Lekte med tanken att flytta från Saltis och lite längre bort från Sthlm, köpa en jättetomt och bygga drömhuset men konstaterade snabbt att jag trivs alldeles för bra här för att flytta. Jag kan vara utan swimmingpool och jättetomt då jag har havet inpå och är trygg med att barnen har ett ypperligt ställe att växa upp på, med bra skolor och härlig miljö. Och man vet ju aldrig, det kan kanske dyka upp en jättetomt till salu här i knutarna någon gång... och så måste man ju vinna på lotto förstås en sisådär 10-17 miljoner.
Tänder
I skrivande stund ligger krypet och sover. Stackars liten som har haft så ont och varit så ledsen. Först trodde vi att han hade ont i magen men så lade vi märke till att han tuggade ivrigt på sin snuttefilt och dreglade som en fontän. Jag tittade in i hans mun och där fanns ett litet risgryn i underkäken. Man kan ju undra varför en så liten ska få tänder redan nu vid tre månaders ålder och plågas med det? Han ska ju börja äta puré och inte gnaga på ett äpple direkt. Onödigt ont kan man tycka. Nu hoppas jag att det värsta är över men jag VET att det kan hålla på i veckor med feber och diarré i värsta fall.
Efter helgens snökaos skiner solen och full av inspiration som jag är, så ska jag nu iväg och titta på små lekstugor och sandlådor (den gamla ruttnade), köpa några tomatplantor och planteringslådor. Gröna fingrar? Nä! Men ett stort behov av nya projekt.
Lägger en underbar helg bakom mig och ser fram emot en skön tillbaka-till-rutinerna-vecka. I helgen har vi firat min fina pappa som fyller 60 år idag. Min pappa är en lite tystlåten men ambitiös och klok man som aldrig har lärt sig säga nej till sin dotter. Jag har mer eller mindre fått allt jag velat bara jag har frågat pappa. När jag var liten och mamma sa nej till någonting, då frågade man pappa :). Dessvärre verkar detta vara en förmåga hos flickorna i vår släkt då dottern nu utövar exakt samma på sin pappa och har hittills aldrig fått ett nej...får se hur det här slutar.
Mamma och pappa kom hit i fredags med min farbror John och hans fru. Då fick trollfar och jag möjligheten att gå på date (den första utan barn sedan krypet föddes). Vi åt en suverän middag på Ulla Winblad och sedan knallade vi upp till cirkus och såg Robert Gustavssons 25 års revy som var bra men inte jättebra. I taxin hem på natten konstaterade vi att vi borde gå ut oftare tillsammans. Vi försöker i normala fall göra någonting en gång/månad men då de potentiella barnvakterna bor en bra bit ifrån så blir det lite meckigt ibland. Som tur är så kommer världens bästa barnvakt, min egen mamma ofta på besök. Vi lovade i alla fall bättra oss och gå ut oftare tillsammans.
Trädgårdar
I helgen har vi ätit gott, gått på museum, umgåtts och så har vi ju besökt trädgårdsmässan. Ååååh, vad man blir sugen på en jättetomt när man besöker trädgårdsmässan. Jag blev så inspirerad. Lekte med tanken att flytta från Saltis och lite längre bort från Sthlm, köpa en jättetomt och bygga drömhuset men konstaterade snabbt att jag trivs alldeles för bra här för att flytta. Jag kan vara utan swimmingpool och jättetomt då jag har havet inpå och är trygg med att barnen har ett ypperligt ställe att växa upp på, med bra skolor och härlig miljö. Och man vet ju aldrig, det kan kanske dyka upp en jättetomt till salu här i knutarna någon gång... och så måste man ju vinna på lotto förstås en sisådär 10-17 miljoner.
Tänder
I skrivande stund ligger krypet och sover. Stackars liten som har haft så ont och varit så ledsen. Först trodde vi att han hade ont i magen men så lade vi märke till att han tuggade ivrigt på sin snuttefilt och dreglade som en fontän. Jag tittade in i hans mun och där fanns ett litet risgryn i underkäken. Man kan ju undra varför en så liten ska få tänder redan nu vid tre månaders ålder och plågas med det? Han ska ju börja äta puré och inte gnaga på ett äpple direkt. Onödigt ont kan man tycka. Nu hoppas jag att det värsta är över men jag VET att det kan hålla på i veckor med feber och diarré i värsta fall.
Efter helgens snökaos skiner solen och full av inspiration som jag är, så ska jag nu iväg och titta på små lekstugor och sandlådor (den gamla ruttnade), köpa några tomatplantor och planteringslådor. Gröna fingrar? Nä! Men ett stort behov av nya projekt.
torsdag 12 april 2012
Trollmor är en tjockis!
Det är bara att inse att efter barn nr 2 är det lite fler valkar kvar kring midjan än efter barn nr 1. Detta borde inte vara ett problem för någon som mig som verkligen gillar att träna och har gjort det hela livet...men då jag gillar mat lika mycket som träning, om inte lite mera så blir situationen lite knepig.
Min läkare tycker att jag har lite för bråttom med "komma iform ambitionerna" men vem f-n vill vara en tjockis längre än nödvändigt? Jag vill komma i mina byxor NU, helst igår.
Jag har en plan!
Måndagen den 23:e april kör jag igång med gym 3ggr i veckan (varav 1ggr/vecka med PT), 2 löprundor på 7km, 1ggr/vecka powerbabytäning och simning på lördagar.
Vad gäller maten så har jag beställt hem färdiglagade luncher och middagar för en månad så det enda jag behöver tänka på är frukost och mellanmål. Har dock inte tänkt beröva mig själv på tex vin nu när sommaren nalkas.
Planen borde med andra ord vara vattentät. Men vem vet, när ryggradslöse trollmor sätter igång kan vad som helst hända. Idag visar vågen hela 70 kg (exakt) målet är att till min födelsedag 2:a dec ha gått ner 15kg (till 55 vilket är min "må bra vikt").
Om och när jag lyckas med detta ska jag belöna mig själv med personal shopping och en helt ny garderob...RUBBET! Om jag inte lyckas så lär ju den offentliga förnedringen vara ett faktum.
Håll nu tummar och tår för att jag verkligen lyckas med detta. Jag kommer varje vecka göra en viktuppdatering....GAAAAAAAH!
Min läkare tycker att jag har lite för bråttom med "komma iform ambitionerna" men vem f-n vill vara en tjockis längre än nödvändigt? Jag vill komma i mina byxor NU, helst igår.
Jag har en plan!
Måndagen den 23:e april kör jag igång med gym 3ggr i veckan (varav 1ggr/vecka med PT), 2 löprundor på 7km, 1ggr/vecka powerbabytäning och simning på lördagar.
Vad gäller maten så har jag beställt hem färdiglagade luncher och middagar för en månad så det enda jag behöver tänka på är frukost och mellanmål. Har dock inte tänkt beröva mig själv på tex vin nu när sommaren nalkas.
Planen borde med andra ord vara vattentät. Men vem vet, när ryggradslöse trollmor sätter igång kan vad som helst hända. Idag visar vågen hela 70 kg (exakt) målet är att till min födelsedag 2:a dec ha gått ner 15kg (till 55 vilket är min "må bra vikt").
Om och när jag lyckas med detta ska jag belöna mig själv med personal shopping och en helt ny garderob...RUBBET! Om jag inte lyckas så lär ju den offentliga förnedringen vara ett faktum.
Håll nu tummar och tår för att jag verkligen lyckas med detta. Jag kommer varje vecka göra en viktuppdatering....GAAAAAAAH!
onsdag 11 april 2012
Reklamoffer med hängpattar
Herre Gud! Trodde aldrig att jag någonsin i hela mitt liv skulle köpa någonting som säljs på TV shop!
Men då man ser reklamen för Aire Bra och Ginie Bra tänker man bara Halleluja och bör bara testas! Nåja, TESTA INTE!!! Vid ett besök hos min mamma i Finland köpte vi ett paket med 3 par av olika färger. Man kan i all enkelhet säga att allt vad gäller dessa bh:ar är fullständig bullshit! Mamma och jag skrattade så vi nästan dog då jag, med mina meloner testade bh:n och det såg ut som om jag inte hade någon bh överhuvudtaget. Helt rätt, det känns som om man inte har någon bh överhuvudtaget men problemet är att det även ser ut så. Ingen vacker syn med andra ord.
Hängpattarna are here to stay... Eller så kanske trollmor önskar sig ett par nya tuttar i morsdagspresent.
Men då man ser reklamen för Aire Bra och Ginie Bra tänker man bara Halleluja och bör bara testas! Nåja, TESTA INTE!!! Vid ett besök hos min mamma i Finland köpte vi ett paket med 3 par av olika färger. Man kan i all enkelhet säga att allt vad gäller dessa bh:ar är fullständig bullshit! Mamma och jag skrattade så vi nästan dog då jag, med mina meloner testade bh:n och det såg ut som om jag inte hade någon bh överhuvudtaget. Helt rätt, det känns som om man inte har någon bh överhuvudtaget men problemet är att det även ser ut så. Ingen vacker syn med andra ord.
Hängpattarna are here to stay... Eller så kanske trollmor önskar sig ett par nya tuttar i morsdagspresent.
onsdag 4 april 2012
Äggjävel!
Har varit hela förmiddagen i vårt överorganiserade förråd för att hitta påskpyntet. Jag har mer eller mindre vänt upp och ner på ALLT utan att hitta lådan med kycklingar, häxor, fjädrar och målade äggskal. Med tanke på ordningen som maken har i förrådet så hade jag hittat pyntet vid dethär laget om det överhuvudtaget existerade. Det enda som finns i påskväg är en gul (tom) kruka...
Nåja, det är ju bara materiella ting men...MEN...trollets ägg som hon gjorde på dagis förra påsken fanns i lådan som jag nu starkt misstänker att min yberenergiska make har kastat i städivern. Så att... nu ber vi till gudarna att trollet har glömt äggjäveln och nöjer sig med att göra nytt pynt och åka och handla smaklösa porslinskycklingar med mamma.
Japp...shoppa påskpynt it is!
Nåja, det är ju bara materiella ting men...MEN...trollets ägg som hon gjorde på dagis förra påsken fanns i lådan som jag nu starkt misstänker att min yberenergiska make har kastat i städivern. Så att... nu ber vi till gudarna att trollet har glömt äggjäveln och nöjer sig med att göra nytt pynt och åka och handla smaklösa porslinskycklingar med mamma.
Japp...shoppa påskpynt it is!
tisdag 3 april 2012
PMS eller Murphys lag?
Klockan var 05:45 då jag blev väckt av krypet. Jag vaknade på helt fel sida och kände att det verkligen var pest att gå upp redan då. Maken som redan gått upp en stund tidigare hade gjort en flaska med mjölk. Jag bara slet åt mig flaskan och satte mig i soffan för att ge krypet frukost. Trollet (femåringen) vaknade alldeles för tidigt och var bokstavligen skitsur då hon satte sig bredvid mig i soffan. Jag vinkade avundsjukt av maken då han åkte till jobbet och lämnade mig kvar hemma bland bajsblöjor och femårstrots. Efter matning, påklädning, omklädning efter kräkning, tjafs och stress kom vi äntligen iväg till dagis tjugo minuter för sent. Med andra ord en lagom rolig start på en tisdag.
Sedan sprang jag på en bekant smått stressad småbarnspappa på dagisparkeringen. Vi pratade lite om ditt och datt när han berättade om hur de skulle spendera påsken. Man slutar aldrig förvånas...
I den aktuella familjen ska både mamman och pappan vara lediga veckan efter påsk. De ska använda den lediga tiden till att jobba i trädgården och bygga en altan medan båda barnen ska vara på dagis. Vad i hela helv...!?!?!
Varför gör man så? Får man överhuvudtaget göra så? Jag reagerade med att fråga "Men skojar du eller?" då blir pappan förnärmad och säger att det är det enda sättet att få någonting gjort hemma. Herre Gud! Jag trodde faktiskt att det finns nåon sorts regel som säger att om man själv är hemma får man inte ha barnen på dagis och finns det ingen sådan regel så borde väl förnuftet tala om att det är en självklarhet att barnen är hemma om föräldrarna är det. Men vad vet jag? De här människorna visste kanske inte då de skaffade barn att det innebär lite omställning och kräver en aning ansträngning. Jag begriper bara inte hur man har mage och hjärta att göra så mot sina barn. Själv skulle jag ha extremt dåligt samvete. Nåja, alla på sitt sätt och de kan kanske trösta sitt samvete med att deras barn säkert tycker att det är roligare på dagis än hemma. Men jag som redan hade nerverna på helspänn fick verkligen bita mig i tungan för att inte låta honom veta exakt vad jag tyckte.
På promenaden hem från dagis sken solen och fåglarna kvittrade...tom kvittrandet gick mig på nerverna. Måste vara PMS. När jag kom hem tittade jag på klockan och tyckte at det var skönt att jag hade en hel timme på mig innan jag skulle på en föreläsning om baruppfostran. Naturligtvis tittade jag på fel klocka (den enda som fortfarande går på vintertid) och insåg först lite senare att jag i själva verket var sen...HELLO MURPHY! Det är din lag som gäller i vårt hem! Det bar iväg med en väldig fart hemifrån igen.
Svettig och sönderstressad dundrade jag in på föreläsningen var jag möttes av ett enormt lugn, det doftade kaffe och krypet hade somnat i bilbarnstolen. Jösses, vad fort två timmar går när man har roligt. Och vilken bra föreläsning det var! Jag fick en riktig kick och kände mig som värsta supermorsan då jag gick därifrån. Jag bestämde mig för at vända dagen till det positiva, hämtade sushi till lunch, sket i tvätthögen och såg på meningslös TV medan krypet låg och sprattlade i babygymmet.
Nu ska vi hämta trollet från dagis och sedan blir det favoritgöra! Jag ska jag omorganisera mina skor i garderoben. Nu åker vår och sommarskorna fram och vinterskorna ska in i sina lådor längst in. Gravidfötterna är borta och jag får på mig mina skor igen. Thank God!
Tjohoo!
Sedan sprang jag på en bekant smått stressad småbarnspappa på dagisparkeringen. Vi pratade lite om ditt och datt när han berättade om hur de skulle spendera påsken. Man slutar aldrig förvånas...
I den aktuella familjen ska både mamman och pappan vara lediga veckan efter påsk. De ska använda den lediga tiden till att jobba i trädgården och bygga en altan medan båda barnen ska vara på dagis. Vad i hela helv...!?!?!
Varför gör man så? Får man överhuvudtaget göra så? Jag reagerade med att fråga "Men skojar du eller?" då blir pappan förnärmad och säger att det är det enda sättet att få någonting gjort hemma. Herre Gud! Jag trodde faktiskt att det finns nåon sorts regel som säger att om man själv är hemma får man inte ha barnen på dagis och finns det ingen sådan regel så borde väl förnuftet tala om att det är en självklarhet att barnen är hemma om föräldrarna är det. Men vad vet jag? De här människorna visste kanske inte då de skaffade barn att det innebär lite omställning och kräver en aning ansträngning. Jag begriper bara inte hur man har mage och hjärta att göra så mot sina barn. Själv skulle jag ha extremt dåligt samvete. Nåja, alla på sitt sätt och de kan kanske trösta sitt samvete med att deras barn säkert tycker att det är roligare på dagis än hemma. Men jag som redan hade nerverna på helspänn fick verkligen bita mig i tungan för att inte låta honom veta exakt vad jag tyckte.
På promenaden hem från dagis sken solen och fåglarna kvittrade...tom kvittrandet gick mig på nerverna. Måste vara PMS. När jag kom hem tittade jag på klockan och tyckte at det var skönt att jag hade en hel timme på mig innan jag skulle på en föreläsning om baruppfostran. Naturligtvis tittade jag på fel klocka (den enda som fortfarande går på vintertid) och insåg först lite senare att jag i själva verket var sen...HELLO MURPHY! Det är din lag som gäller i vårt hem! Det bar iväg med en väldig fart hemifrån igen.
Svettig och sönderstressad dundrade jag in på föreläsningen var jag möttes av ett enormt lugn, det doftade kaffe och krypet hade somnat i bilbarnstolen. Jösses, vad fort två timmar går när man har roligt. Och vilken bra föreläsning det var! Jag fick en riktig kick och kände mig som värsta supermorsan då jag gick därifrån. Jag bestämde mig för at vända dagen till det positiva, hämtade sushi till lunch, sket i tvätthögen och såg på meningslös TV medan krypet låg och sprattlade i babygymmet.
Nu ska vi hämta trollet från dagis och sedan blir det favoritgöra! Jag ska jag omorganisera mina skor i garderoben. Nu åker vår och sommarskorna fram och vinterskorna ska in i sina lådor längst in. Gravidfötterna är borta och jag får på mig mina skor igen. Thank God!
Tjohoo!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)